new ink.

just popping in to show off my new ink.

13819366_10154254514821093_980158714_n

it’s the first tattoo i’ve gotten here in the u.s., but also probably the last one that i put on my right arm, since this one was placed on what basically was the last empty space on there. mission right arm completed, i guess.

ship ahoy.

mao

tatuerade mig igår!

anchor keeping me afloat.

Vicky_Pop25072902_MF

i thought i’d tell you about another tattoo of mine again. i’ve talked about some other ones that you can find here.

this one is a crazy, almost new school-style one. i usually only have old school tattoos and am not really into new school, but this one is kind of cool. i got it a couple of years ago from lovely cleo, who was kind of just a tattoo apprentice and someone i knew back then, but who now is a fucking SUPERSTAR with 193k followers on instagram, touring the darn world and is together with joel kinnaman. : ) her tattoo art is absolutely amazing, so make sure to check it out.

so it’s such a nice piece to have on the inside of my arm. it’s navy themed just like the rest of my sailor arm, but with a very distinct personality, BEAMING out colors and with the majestic shell and pearl underneath. it’s probably my most colorful piece and this is so cleo’s style a couple of years ago — LOTS of colors, as opposed to now when she does almost only black/white. cleo’s mind is very dreamy and artistic and she has a fantastic style. when she did this anchor, she insisted on looots of colors. she even asked if she could do the anchor pink, but i had to stop her right there, hehe.

it’s not perfect but i love it. i could have had a perfect classic flash tattoo (you know the standard ones that aren’t custom), but this one is so so unique and special and weird. and keeping me afloat.

mao

tänkte berätta om en till av mina tatueringar igen. har pratat lite om några av dem här (länk) redan, förresten.
denna är så himla galen och nästan new school. jag har vanligtvis bara old school och gillar inte riktigt new school, men den här är ändå rätt cool. jag gjorde den för några år sedan hos fantastiska cleo, som bara var typ en lärling på en studio och någon jag kände då, men som nu är en jäkla SUPERSTAR med 193 tusen followers på instagram (länk), turnerar världen över och är ihop med joel kinnaman. : ) hennes tatuerarstil är helt fantastisk, så spana in den alltså.
så det är en så najs gaddning att ha på insidan av armen. den är i sailorstil, precis som resten av min arm, men med en väldigt distinkt personlighet, bara SKRIKER ut färger och med den majestätiska musslan och pärlan under. det är den mest färgglada tatueringen jag har och detta är så cleos stil för några år sedan — MASSOR av färger. nu gör hon mest svartvitt. cleos fantasti är väldigt drömmig och konstnärlig och hon har en fantastisk stil. närhon gjorde det här ankaret insisterade hon på MASSOR av färger. hon frågade till och med om vi kunde göra ankaret rosa, men där var jag tvungen att stoppa henne, hehe.
den är inte perfekt, men jag älskar det. det kunde ha varit en perfekt mall-liknande flash-tatuering (ni vet, de som inte är custom liksom), men denna är så unik och speciell och knäpp. och den håller mig stadigt ovan vattenytan.
pc: juanita angel

2 in 1: tatueringsberättelse & filmtips.

ska berätta om en av mina tatueringar igen. och eftersom den hör ihop med en film så ska jag säga några ord om den med.

37°2 le matin (eller betty blue som den amerikanska titeln är) är en fransk film från 1986 med béatrice dalle i huvudrollen där hon spelar betty, som är en vacker men galen, virvlande, manodepressiv orkanvind som kommer in i zorgs liv och tar honom med storm. deras kärlek är passionerad och desperat och fuck allt om vartannat och zorg gör verkligen allt för betty men hon glider djupare och djupare ner i sitt kaotiska mörker. den här filmen betydde så mycket för mig, speciellt för några år sedan och jag tycker fortfarande att den är så vacker i sin dramatiska charm. åh.

hela filmen finns på youtube i sin helhet fast utan undertexter tyvärr. om ni inte förstår franska borde ni hitta en textad version och kolla för den är så så fin —>

och! till tatueringen då. om ni scrollar här i klippet till 1:11:16 ungefär så säger zorg “moi, j’ai rien à perdre, rien”, vilket betyder jag har inget att förlora — ingenting och det var så himla viktigt och tog tag i mitt hjärta att jag var tvungen att tatuera det i armvecket.

SONY DSC

så så fick det bli. och vilken bättre plats att göra det på än i frankrike? jo, så när jag och mitt ex var i paris en vinter hade jag ordnat med kanske den enda tatueringsstudion som var öppen på nyårsafton för att föreviga det här citatet. och där sitter det bra. <3

iotherw

a movie that is really important to me (and was especially a couple of years ago) is betty blue or 37°2 le matin as is the original title. it’s a french movie from 1986 where béatrice dalle plays betty, a young beautiful but insane woman who storms into zorg’s life. they fall madly (literally..) in love and their love is chaotic and desperate and beautiful and sad and chaotic at the same time. zorg loves betty so so much but her darkness inside slowly drags her down. it’s such a lovely story that you should watch. here, i’ve linked the full french version, but it’s without subs unfortunately.

however, at 1:11:16, zorg says “moi, j’ai rien à perdre, rien” which means me, i have nothing to lose, nothing, which was a quote that absolutely struck me and that i needed to have on my arm. so a couple of years ago in paris, i did it. and i love it.

the meaning behind one of my sailor tats.

mina tatueringar (och då främst min sailor sleeve) är alltid ett ämne för mycket frågor och undringar och nyfikenheter. har plockat ut en just idag att skriva några ord om!

SONY DSC

den här fillern var, om jag inte minns fel, den sista pusselbiten på min sailorarm som jag hade jobbat på lite smått under fyra år.

de flesta sailorrelaterade tatueringar innehåller ju en massa symbolik (svalor, grisar, tuppar, kompassroser, sköldpaddor, you name it) — de flesta av mina är dock ganska straightforward och föreställer klassiska sjömansmotiv, men den här är inte fullt lika självklar från första ögonkastet liksom.

HOLD FAST var alltså en grej som sjömännen brukade tatuera på båda händernas knogar, för att de skulle påminna sig själva om att hålla hårt i repen som höll fast seglen på skeppet för att kursen skulle hållas stadig och så att de inte skulle kapsejsa. tycker om den tanken så mycket men ville inte riktigt tatuera händerna då så detta var en bra lösning tyckte jag.

tycker förresten om att armen, förutom att den då håller i ett rep, själv är tatuerad (inception!!!!). ser ni spindelnätet som sträcker sig nerifrån? ni har väl säkert alla sett folk med spindelnät tatuerade på armbågarna — alltså detta har ju totalt urvattnats och blivit någon slags white trash-stämpel i stil med tribalen, men ursprungsbetydelsen är annan: det var att sjömännen var — lata men väldigt självironiska över detta faktum också! istället för att svabba däck så satt de med armbågarna på bordet och söp, till den milda grad att det till slut började växa spindelnät där. en utmärkt tatuering om du frågar mig. men inte heller detta ville jag ha som en faktisk spindelnätstatering på armbågen (för övrigt ingen plats där), så då passade det utmärkt att ge min sjömansarm den gaddningen istället.

det var dagens kuriosa hörrni. ut och lördag:a er nu vettja!

iotherw

although sailor tattoos mostly are very symbolical, most of mine are very straightforward. this one, though, contains some deeper symbolics than what might be apparent from first glance.

so, HOLD FAST was something that sailors used to tattoo on their knuckles to remind themselves of holding the ropes to the sails thoroughly through the storm so that the ship would sail smoothly. i really like the thought of that (but didn’t feel like tattooing it on my own knuckles) so this was a good solution i thought.

i also really like the fact that the arm, besides avtually holding a rope, is tattooed itself (inception). you see the spider web? you’ve probably all seen people with spider web tattoos on their elbows — which is a thing that’s been torn to pieces and transformed into some kind of white trash thing like the tribal almost (???) but the original meaning is different: it’s about the sailors being lazy (but with very much self-irony over this). instead of working on deck, they just sat with their elbows on the table and drank, for so long that there was spider web growing there. a splendid thought if you ask me. but this wasn’t either anything that i wanted (or had space for, for that matter) on my own elbow, so i solved it this way.

well, that was the fact of the day. out and do some saturdaying y’all!

att hålla hårt i trossen när oceanerna sliter i seglen.

nu minsann! i fredags gjorde jag äntligen klart min sailorarm. en sisådär fyra år och sex olika tatuerare senare (och då pratar vi bara om högerarmen). sista fredagssessionen med fillers på sista tomma fläckarna på armen fick duktiga johan på porky royale göra. och såhär blev det.

DSC07434

DSC07433

fullriggaren har jag ju haft sedan tidigare, men nu fick den äntligen text också. a smooth sea never made a skillful sailor.

DSC07435

DSC07431

och den här hårda seglarbruden som är kapten på den här skutan! så jäkla fett att det var just på internationella kvinnodagen också. who run the world? GIRLS.

om mina tatueringar.

jo, på senaste tiden har jag fått lite frågor om mina tatueringar, om jag kan berätta mer om dom och så. och visst kan jag det! här kommer alltså en liten sammanställning. någorlunda kronologisk, men kanske inte helt. och så har jag låtit bli att berätta om några som jag valt låta vara hemliga också.

hjärttexten. min allra allra första och jag har haft den så länge jag kan minnas. nädå, men nästan. sexton vårar var jag och hade drömt om att ha den här texten i huden hur länge som helst. till slut blev det av. och det är såklart folk som undrar var och varannan dag, men nej – den är inte tillägnad någon speciell person.

vadtexterna. på utsidan av båda mina vader sitter två nästan likadana texter. samma placering och typsnitt och båda på latin. den ena, “vivere est militare”, betyder “att leva är att kämpa” och den andra, “dum spiro, spero”, betyder “så länge jag andas, hoppas jag”. viktiga kom-ihåg-motton när livet är vasst och kallt.

vänsterarmen. på vänstra handleden sitter en g-klav. för musiken, såklart. i armvecket sitter citatet “moi, j’ai rien à perdre, rien” från franska filmen betty blue (37°2 le matin) och betyder ungefär “jag har inget att förlora”. se den filmen förresten! om hopplöst galen kärlek, tysta pianobutiker och barfotaspringande genom en sommarnatt.

fotledstexten. “music’s the reason why i know time still exists”. den finaste kärleksförklaringen till musik jag hört och det måste man ha i huden. kommer från den här låten.

rodret. på höger underarm sitter mitt tjusiga roder i old school-stil. om man kollar noga på högra bilden ser ni att det glittrar lite där i mitten. hade nämligen en skindiver där tidigare. som en piercing i armen, typ. det var väldigt fint, men inte så långvarigt. apropå det hade jag likadana små glitterstenar under varje nyckelben en period också, men det var inte så himla praktiskt. (dock sjukt snyggt).

pride. på höger överarm sitter den tatuering som (konkurrerande med den första kanske) jag tänkt och funderat och önskat och väntat på mest. mina två hemländers flaggor, polen och japan, kärlek och stolthet. inga konstigheter.

om man vänder och kollar på insidan av överarmen ser man ett ankare. kanske ser det inte riktigt ut som ett ankare, men det är det. i regnbågens alla färger och med en pärla och mussla som kronan på verket. det är min fina bekanta cleo som gjort den.

kompassrosen. även den svarta kompassrosen nära armbågen fick cleo göra på mig och såhär såg min arm ut ganska så länge innan jag gjorde något mer.

halfsleeven. förra vintern fick det vara nog med osammanhängande överarmstatueringar, så då började jag väva ihop hela överarmen. det blev stora molnmönster och en dykarhjälm längst upp på axeln. såhär såg det ut efter första sessionen.

och till slut hade jag en hel halfsleeve som var ihopvävd. till vänster när den är precis nygjord och så lite bättre bild på kompassrosen till höger.

japp, såhär fick det vara ett ganska långt tag. trivdes bra!

fullriggaren. och nu, när jag är tillbaka i sverige igen efter att ha varit och rest i ungefär ett år, var det dags att fortsätta. det seglade alltså upp en ståtlig fullriggare på underarmen. in fact så är det här inte klart än, den ska få text i banderollerna och sådär.

pappa. hyllningstatuering i form av en livboj med pappabanderoll. förklaring överflödig.

och så ser jag ut nu! som sagt, underarmen är ett just nu pågående projekt, så det är därför det är lite osammanhängande och sådär. mycket meck med stockholmspendling, studioväntetider och sånt ni vet. men håll utkik under närmaste tiden så är det nog klart snart.

det fick bli allt. hoppas ni gillart.

livboj.

jo – som sagt så fortsatte jag min sailorsleeve (som ännu inte är helt klar) i torsdags. och den här gången fick duktiga albin på swahili bob’s ihop det här:

DSC05465

japp, en hyllning till min pappa fick det bli. <3 detta är alltså underarmens översida och till vänster i bild ser ni denna som gjordes för drygt en vecka sedan. vrider man på armen och kollar på underarmens insida ser det ut såhär. och om en månad ska allt det här alltså vävas ihop med ännu mer sailorkonst. ship ahoy.