milk and honey.

alltså. jag har varit så förbannat dålig på att läsa böcker det här året. har spenderat närmare ett halvår på en enda bok (tänkte berätta om den så småningom. om jag nånsin kommer igenom den!).

jag gillar egentligen inte att börja på nya böcker när jag inte läst klart den jag håller på med, men min andra tog så lång tid, så jag läste denna som legat i bokhyllan i månader.

milk and honey.

rupi kaurs milk and honey. (köpte den även innan sandra berättade att hon skulle översätta den, men det föll sig som en passande överraskning att hon berättade det precis när jag var på väg att börja på denna. att ha det i bakhuvudet liksom)

rupi är ju, som ni kanske vet, en ung poet som fått stort genomslag via instagram. jag hade läst några av hennes verk där, men att läsa ur en riktig bok är ju mycket mer verkligt såklart.

hennes språk är skört och starkt samtidigt, och hon kompletterar dikterna med sina egna illustrationer.

vad tyckte jag då? alltså. jag är väldigt väldigt delad när det kommer till milk and honey. hälften av dikterna går rakt in i mig och är magiska. de två här ovan älskar jag till exempel.

fullkomligt älskar denna. hon pratar så mycket om hur det är att vara kvinna, om förtryck i olika former, om att älska, bli sviken, gå sönder och att bli hel.

MEN. hälften av tiden känner jag är antingen — när det kommer till vissa illustrationer — att de är  överflödiga, att de inte kompletterar dikterna, utan upprepar dem och att de känns platta och banala. förlåt! men jag känner verkligen så. och samma sak när det kommer till vissa av dikterna — inte dem jag postat här ovanför, utan till exempel denna:

jag känner inte att rupis språk, som är så magiskt som det kan vara ibland, kommer igenom. jag känner typ *rolleyes* och känner inte att det är poesi, snarare en platt tanke. speciellt med tanke på att andra av hennes dikter är så raffinerade, högtflygande och komplexa. aningen besviken.

men det är ok! för rupi är ändå fin och fantastisk. och främst är hon viktig för mig för att speciellt en dikt gick rakt in i mig och beskriver exakt en känsla om en person som varit in och ut i mitt liv senaste året ungefär fram till i våras som bara gjorde ONT. hon sätter ord på den smärtan så bra, och här är den om ni orkar läsa:

<3

 

i read rupi kaur’s milk and honey and i loved about 50% of it, and disliked 50% of it. but it’s ok, because the pieces that i love by her are much more important and impactful than the ones i don’t.

6 thoughts on “milk and honey.

  1. Malin says:

    Jag förstår verkligen vad du menar med den sista dikten! Även om jag inte går igenom nåt sånt just nu, sätter den ändå fingret på hur jävliga män(niskor) kan vara ibland.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *