stockholm, nolltre trettioett en namnlös gryning.

en ledig natt mellan en torsdag och en fredag som egentligen inte spelar någon roll vilken etikett dom har – alla dagar är samma nu på sommaren, allt flyter ihop och vi är unga nu; unga, fria och odödliga. en torsdag som flyr, en fredag som gryr och fortfarande spelar det ingen roll vad vi kallar dom – för alla dagar är samma nu på sommaren. vi vandrar på nedkylda gator, dom vilar efter dagens turistrusch och kvällens vinglande klackar. försiktigt, som om vi inte vill väcka dom, inte vill trampa så hårt att stegen ekar mer än nödvändigt mellan husfasaderna. klockan är nolltre trettioett och himlen klär upp sig i sina vackraste färger, precis när de allra flesta paren ögon ligger på mjuka kuddar i varma hem och blundar, drömmer om helt andra himlar. men jag ser den, jag vandrar under dess persikofärgade valv, går försiktigt över stockholms kullerstenar. mot en annan himmel, en annan morgon, andra dagar utan namn, för det spelar ingen roll denna sommar när alla dagar är samma.

4 thoughts on “stockholm, nolltre trettioett en namnlös gryning.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *